.

Tog ett kliv i min kamp mot bitterhet idag. Nu, för en liten stund sedan. Jag tror att en stor del av bitterheten låg i önskan om ärlighet. När personen eller personerna inte kunde vara ärliga så gick jag till bitterheten. Jag har vetat sanningen hela tiden(i en specifik fråga,jag är inte Messias). Men det var först nu som jag såg hur bitterheten stod i förhållandet till den. Fuck it. Jag bad Tove om att berätta när hon och Adam blev tillsammans. Hellre det än att jag fick reda på det på något annat sätt. Så jag har gått och väntat på detta trots att jag vetat att dem är tillsammans. Sen vad dem har valt att kalla det skiter jag i, dem har haft ett förhållande som gått längre än vänskap. Så jag tror att jag har väntat på en sista liten hörnsten av ärlighet. Den kom aldrig och om den skulle göra det så skulle det vara försent. Det är över. Slutet, och sen då?

Jo, nu har jag fullt upp med studier, lek och mer lek. Jag trivs med livet och allt är gött. Det kommer säkert efterskakningar, men jag kan berätta för mina nyfikna läsare att om man stannar kvar och låter känslorna passera. Så behöver det inte ta längre än två månader och två dagar för att komma över ett förhållande och acceptera att ens polare och klasskamrat blir tillsammans med tjejen.

Jag har lagt upp min första film på youtube.

Tills nästa gång. Spoona dig!