.

Om du en dag läser detta så vill jag att du ska veta att jag inte ser vårat uppbrott som personlig utveckling. Att jag inte har som avsikt att andvända denna blogg mot dig på något sätt. Detta är mitt sätt att hantera alla smärta och sorg. Ett sätt att klara av den här situationen. Jag är inte ute för att utpeka dig som syndabock. Jag vill berätta hur jag gör och vad jag lär mig. Inte vad jag känner eller tänker om dig. För min egen skull, så jag kan minnas och kanske en dag gå tillbaka hit när jag hamnar i en liknande situation. Det är även tillägnat dem som tycker att det är lika jobbigt som jag tycker. Kanske även för dig en vacker dag. När saker ser ut på ett annat sätt. Ibland önskar jag att du tjyvläste allt jag skrev så du skulle få se hur mycket jag lider. Men jag vet att du också lider. Här lär jag mig saker om migsjälv och hur det är när ett förhållande tar slut. Genom det så hoppas jag att jag kan få ner mina misstag till ett minimum och på så sätt slippa onödig smärta. Både för dig och mig. Jag vill inte såra dig mer än vad jag redan gjort. Det är en av anledningarna till att jag skriver om detta. Du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta och jag minns alla bra stunder vi hade tillsammans, alla skratt och alla tårar. Tack för den tiden jag fick tillsammans med dig och för att du släppte in mig i ditt liv, det var en underbar underbar tid. Jag glömmer inte.